Siv är en finsklapphund kom till mig 1994, hon var min första egna hund och har alla de egenskaper man vill ha.
Mycket lyhörd och följsam.
Jag började med att ställa ut henne, vilket gav varierande kritiker, vi provade även på fårvallning och gick en kurs, efter några gånger gick det riktigt bra, även om Sivan lyckades allt som oftast att splittra flocken för att sedan få jobba ihop dem igen, men något som hon tyckte var riktig kul.
Siv har varit min följeslagare genom alla år, varit med om både det ena och andra som man vill göra med sin hund.
Vi anmälde oss ganska raskt till kurs då jag hade en arbetskamrat som köpte en annan ras samtidigt, och vi började med valpkurs, och blev sedan mer och mer inblandad i brukshundsklubben, Tyresö BK, där hon även är karaktärstestad.
Efter ett par kurser och mycket träning så ville jag prova på något nytt, varför inte en bevaknings kurs med Sivan??
Kursledaren var tvungen att läsa på om rasen "så att den passade" som han sa. Sagt och gjort vi gjorde gjorde ett anlags test och blev godkända, 12 ekipage var vi och träningarna satte igång, 2 ggr i veckan en vardags kväll samt en lö el sön, detta gjorde vi i ca 6 månader och hade riktigt kul, det var visserligen bara "brukshundar" med men det gjorde inget kul hade vi ändå.
Så var det dags för "cert-prov" alla var nervösa..vi möttes tidigt på morgonen för besikning och hanteringsprov, allt gick bra, sedan skulle hundarna ut till basen för "bastjänst", vila för oss förare.
Första momentet var patrullstigen den gick bra, Sivan gjorde fina markeringar och ett bra spårupptag i slutet av stigen och hittade figuranten, sedan åter bastjänst, vi förare fick äta och vila. På kvällen blev det stilla sittande bevakning mitt i natten, både förare och hundar var nu mycket trötta, beskrivarna så på oss med mörkerkikare...alla hundar klarade även detta. På morgonen var det motions test cyckla 3 km på tid, inga problem! Efter lunch var det spår (motsv lägreklass) Sivan gick ut tog första pinnen, andra det blev paus mitt på spåret för skott, sedan hade hon tappat intresset.... jag fick ett bakspår men det redde hon ut, sedan var det som om luften gick ur...hon blindspårade en lång bit.....och vi blev inte godkända....synd efter så mycket träning, men skam den som ger sig...vi prövade vid ett senare tillfälle att gå upp igen men det blev samma sak där hon föll på spåret. Lite surt, men otroligt kul hade vi haft under den tiden som vi höll på.
Sivan och jag provade även på att göra anlagsprov för marinhundsutbildning och vi klarade et bra, vindmarkering från båt var inte heller något problem, men hon sprack på spåret, vilket var ett av kriterierna för att få fortsätta kursen, så det blev ingen fortsättning.
Alla sivans resultat finns på SKK´s hunddata att se på om man vill.